Jag är väldigt tacksam över att pappa slapp den delen någon längre tid. Att pappa ändå kunde leva ett normalt liv fast de sista tre månaderna var på sjukhus, och självklart inte var normala. Men i det stora hela ändå. 

Usch och fy för denna jäkla cancer. Det är den största och mest ökande cancer som vi har. Tror det var så att 28 män per dag får diagnosen prostatacancer. 

Kände mig så otroligt jäkla hjälplös. Men så fann jag att jag kunde swisha en gåva till just prostatacancerförbundet så det gjorde jag. Då kändes det ändå att jag kunde göra något. 

Som ordspråket säger: Någon kan inte göra allt men alla kan göra något!! 

Idag var inte mamma med hem då vi var till optikern. Men i morgon slipper hon inte 😁😁

Hämtar henne efter jobbet. Får se vad vi ska äta. Thomas har gjort matlistan denna vecka som ingen i familjen varit särskilt glad över😵. 

Jaja vi får hitta på något som går att äta. Min man är bra på att laga maten men att fixa varierad planering som de flesta äter, är han inte lika bra på. 😱

Kram å hej💋